verae amicitiae sempiternae sunt.<3
Tack för att du alltid finns där när jag behöver dig.
Inte springer ifrån mig när jag har det som svårast.
Utan alltid hjälper mig upp när jag har ramlat.
Hjälper mig hitta de rätta vägarna i labyrinten.
Gör bergochdahlbanan lite mer platt.
Vad skulle jag göra utan dig?
-Tack, sötmoset mitt<3.
Kommentarer
Postat av: emelie(ditt sötmos).
tack för att du låter mig lyssna, för att du släpper in mig.
och tack för all hjälp.<3
Trackback
