Dagböckerna.
Gick igenom gamla mejl, och hittade något som jag tyckte var väldigt roligt, och som verkligen stämmer in, i alla fall den första delen!xD
(På bilden är det för övrigt våran katt Tussie och hunden Molly! Som för en gångs skull låg stilla där ute i gräset i somras!;) )
Hundens dagbok
07:00 tjoho en promenad, det bästa som finns.
09:00 tjoho ungarna e uppe, det bästa som finns
12:00 tjoho leka i trädgården, det bästa som finns
14:00 tjoho åka bil, det bästa som finns
16:00 tjoho leka med en boll, det bästa som finns
17:00 tjoho matte och husse kommer hem, det bästa som finns
20:00 tjoho bli kliad på magen i soffan, det bästa som finns
22:00 slutar dagen tjoho sova i mattes å husses säng, det bästa som finns
Kattens dagbok
783: e dagen i fångenskap.
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker.
De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig igång är hoppet om att jag en dag ska lyckas rymma
Och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.
I morgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt..
Idag misslyckades jag ännu en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp, jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.
I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans framtvingade jag en hårboll i deras favorit fåtölj, kom ihåg lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet av huvudet av, la den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare på vad jag är kapabel till, så att dem ska gå runt i ständig skräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande av vilken duktig kissemiss jag är.
Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp vid någon sorts sammankomst, jag blev placerad i isolering under mötet.
Men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottsstycken från deras kriminella planer.
Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererar till som ALLERGI.
Jag måste komma underfund med vad detta är så jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare, och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem, inför risken att någon skulle tjalla.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt, han är uppenbarligen EFTERBLIVEN.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör, han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar.
Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfälligt i säkerhet.
Men jag kan vänta, det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket!
07:00 tjoho en promenad, det bästa som finns.
09:00 tjoho ungarna e uppe, det bästa som finns
12:00 tjoho leka i trädgården, det bästa som finns
14:00 tjoho åka bil, det bästa som finns
16:00 tjoho leka med en boll, det bästa som finns
17:00 tjoho matte och husse kommer hem, det bästa som finns
20:00 tjoho bli kliad på magen i soffan, det bästa som finns
22:00 slutar dagen tjoho sova i mattes å husses säng, det bästa som finns
Kattens dagbok
783: e dagen i fångenskap.
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker.
De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig igång är hoppet om att jag en dag ska lyckas rymma
Och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.
I morgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt..
Idag misslyckades jag ännu en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp, jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.
I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans framtvingade jag en hårboll i deras favorit fåtölj, kom ihåg lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet av huvudet av, la den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare på vad jag är kapabel till, så att dem ska gå runt i ständig skräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande av vilken duktig kissemiss jag är.
Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp vid någon sorts sammankomst, jag blev placerad i isolering under mötet.
Men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottsstycken från deras kriminella planer.
Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererar till som ALLERGI.
Jag måste komma underfund med vad detta är så jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare, och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem, inför risken att någon skulle tjalla.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt, han är uppenbarligen EFTERBLIVEN.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör, han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar.
Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfälligt i säkerhet.
Men jag kan vänta, det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket!
Kommentarer
Trackback
